Du är H.

Om jag vill kan jag gå hem till dig och krypa ner i sängen igen. Men jag vet inte om jag känner för det. Jag saknar att få smaka på dina läppar. Men det gör ändå ganska så ont. Så, imellanåt. Vet att jag måste jobba men jag orkar inte längre. Dina läppar som skavar mot min hals. Min egoism som skaver i hjärtat. Så många bokstäver, så många namn.