söndag 1 november 2009

Japan

Jag har dessutom en katt som jag älskar mer än något annat. Han heter Japan och är nästan helt svart. Jag hämtade honom den 2 augusti. Det var samma dag som en vän till mig dog. Han är som en ständig påminnelse om vilken underbar vän jag hade. På nätterna sover Japn brevid mig i sängen och om jag är borta så ligger han på en stol i hallen och väntar på att jag ska komma hem. Han väcker mig nästan alltid vid halv sex på morgonen och jag blir helt galen på honom och går upp och ger honom mat, men efter att han har ätit och kommer n och lägger sig vid min mage och bara spinner kan man inte låta bli att älska honom. Ibland när vi är hungriga delar vi på en burk makrill och på kvällarna så går vi korta promenader i parken här i närheten och jagar löv ihop. Han tycker om att vara ute och helst ligger han på sin stol på altanen och sover. Ibland går jag ut och lyfter upp honom och sätter mig där med honom i knäet. Så sitter vi där och halvsover och hans små små tassar värmer hela mitt hjärta.

När jag har vart borta över en helg eller så, så kommer han springande i full karriär och sen lyfter jag upp honom och pussar på honom i en halv iväghet och han blir trött på de och slinker och rullar och håller på för att komma loss. Sen brukar vi dela en burk makrill och sova i soffan.

Inga kommentarer: