Kärlekshistorian

Ibland så kan man komma på att man tycker illa om saker. Eller att man aldrig har uppskattat sådant som många andra uppskattar. Jag sönderanalyserar alltid filmer. Men igår när jag såg Twilight så dog jag nästan eftersom den var så fruktansvärt dålig. Senare igår såg jag en av mina favoritfilmer nämligen Across the universe. Min mentor kopplade samman den filmen med Titanic. Och jag som hatar Titanic. Men Across the universe är en musikal med beatles musik och med underbara dialekter medan Titanic är helt överdriven.

Jag vet inte ens om jag har sett hela Titanic. Om man inte faller för sådana filmer, så ser man helt enkelt inte dem. Jag vet inte längre vad för filmer som jag tycker är bra. Allting analyseras och förstörs. Men Titanic var ju förstörd redan från början.

Tankarna på Titanic får en dessutom att tänka på Celine Dion, som var min stora idol under kanske ett år. Jag tycker inte om henne heller längre. Varför? Jag förstår mig inte längre på den enkla musiken utan att allting ska analyseras. Men sen finns det den musiken som man bara känner direkt utan att behöva analysera.

Vart tog allt vett i världen vägen.
Jag har ett litet projekt att göra när jag kommer hem.