Jag är bara jag.

Jag hade ingenstans att ta vägen
och du hade precis fått ett tomt rum i ditt bröst
och din bleka röst sa
jag har förlorat allt
jag är en hägring till och med för mig själv
jag är rädd varje kväll speciellt för mig själv
kom hit kom hit kom hit
jag är förbrukad redan men
det lilla som finns kvar
det kan du ta det är knappt något att ha

och jag ber på mina knän
jag är förlorad och du är den sista jag ber
jag gör säkert fel men jag skiter i det
hör nu på det finns inget för dig här att få
om det inte är spillror du vill åt

och jag försökte bära ut det som var du
men jag bär dig ännu
för du tar aldrig slut,
för du tar aldrig slut,
aldrig

och så kom ljuset en dag
vi förseglade dörren, drog filtar för fönstren och sa
nu fördriver vi det onda du och jag
precis när vi trodde att allt var förlorat
så kom denna dag
så seglade du ihopa i en hög på vår madrass
för sånt är ju livet
man kan inte veta vad som händer strax
och just när vi trodde att mörkret var vårt allt
så kom våran räddning
jag tog dig i armen där nålen satt fast

om spillrorna sa du
dem kom jag aldrig i från
men dem är så vackra inne ifrån