Jag tycker om de dagar när vi träffas efter att inte träffats på så jävla länge att när vi ser varandra är det precis som om vi dras mot varandra. Jag tycker om när vi bara snabbt slänger en blick på varandra för att få reda på hur man snabbast får av den andre denns kläder. Jag tycker om att vi gör om alla onödiga saker. Jag älskar att vi bara städar våningen när ångesten bryter ut. Jag älskar att ligga på en gräsmatta och kolla på molnen som åker förbi. Jag tycker om att sitta och stirra in i spegeln tills jag förvandlas till en annan människa och tills de att jag inte känner igen mig själv. Till de att jag är blyg för mig själv.
Patetiskt.
söndag 17 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar