"jag viskar, du och jag,
vi är av samma sort,
vart vi än är längtar vi alltid bort,
om livet är älven som löpåer så bred,
då är du och jag drivved,
du och jag vi är drivved"
Och som Andreas fick mig att gråta.
Och bli så mycket mycket gladare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar