Because you care so much about me?
Jag känner mig så hopplös och det är
inte dags att börja ge upp ännu fast
hur länga kan man stå ut med att göra
dessa jävla saker.
Vad är det jag vill med allt det här?
Dagen har bestått av hopplösa lektioner
samt fylla vatten i regnet och besöka
ett gammalt minne i stil med hästar
och gamla tränare. I miss myself.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar